Skolan bortom gränslandet


 
Den nya skolan precis vid gränsen Bredäng-Mälarhöjden kommer att rymma runt 400 elever från förskolan upp till årskurs 6. Den nya tillägget av staden kommer att heta Mälarängen och förhoppningsvis kan detta stärka mötet mellan gränserna och sudda ut dem.

I det nya ser jag skolan som en central och viktig plats för möten, både på dagen och kvällen. En plats där t.ex Kulturskolan skulle kunna ha sin verksamhet i. För att skolan ska kunna ta del av den nya stadsdelens grönytefaktor ser jag en möjlighet att t.ex låta barn med sina föräldrar ha egna odlingar på taket. Syftet med grönytefaktorn är att gynna den biologiska mångfalden samt som dagvattenhantering. Taket blir då en plats för utevistelse och lek, men också ett pedagogiskt verktyg.
Inkluderande fragment

I min undersökning vände jag mig till min grundskolerektor. Jag gick i samma skola under hela grundskolan och kom att lära känna henne väl. Det jag minns från min skoltid var att skolan alltid var öppen. Jag tror detta egentligen är något ganska ovanligt. Skolan blev mer än en skola. Föräldrar var ofta inbjudna till olika aktiviteter, både med och utan barn. Det blev mycket skapande tillsammans och det kändes väldigt öppet. Jag ser ett stort värde i denna öppenhet, speciellt när det kommer till just integration. Denna öppenhet skapade ett förtroende för skolan och dess roll i samhället.

Ett problem som varit ute i Bredäng och Mälarhöjden är segregationen i skolan, men jag tror starkt på att man genom att ta in integrerande element skulle kunna jobba mot detta.




Formgenerator

Mina undersökningar började i fragment. Under ett studiebesök till Danmark fick jag se Henning Larsens byggnad Dalgas Have vid CBS. Det som fångade mig var vattnet och det fick mig att tänka på vattenpölarna som skapades på gården som också är en del av en skolas arkitektur även om det kanske inte var tänkt så från början. Larsen hade vid tiden för detta bygge precis varit i mellanöstern och inspirationen kan man se. Därför kollade även jag själv upp en gammal skola i Egypten, Ben Youssef Madrasa. I skolan fann jag ett mönster jag senare kom att använda som ett litet element till min skola, men jag valde även att försöka analysera en liten bit av mönstret.


I tidigt skede gjorde jag även en plan utav min egna skola, Hyllingeskolan i Hjulsta. De minnen jag bar som betydde mest har jag försökt att hålla i nu under tiden jag ritat min skola. Jag blev speciellt intresserad av just ordet fragment och vad det skulle kunna betyda. Fragment hör ihop med glimtar, vilket ledde till de formstudier som kom att vara grunden för projektet i helhet.

Jag minns flyktvägarna. Allt man kunde ställa sig på kom att bli en balansbana.

Växterna hade sina funktioner de också. Nyponrosbuskar för klipulver. Körsbärsträd för bär. Det fanns sockerärtor och de sura små bladen alla coola barnen gick och tuggade på.

Min gamla rektor har lärt mig mycket om hur viktigt det är med aktiviteter där föräldrar och barn kommer till skolan tillsammans, speciellt i segregerade områden av staden. Jag tycker det är värt att tänka kring dessa frågor även om det känns svårt att få med alla ens tankar. Så till min skola vill jag kunna få med dessa kvalitéer, nya fragment för de framtida skolbarnen som går på min skola att se tillbaka på.

Byggnaden består av elementen betong (för källarplan, platsgjuten) och trä. Strukturen består av limträbalkar och KL-trä. Jag valde just trä för att det är smidigt och flexibelt sätt att bygga med samtidigt som materialet i sig binder koldioxid och därmed är det mest klimatsmarta materialvalet. Med tydliga, tjocka träbalkar och synlig struktur hoppas jag att skolbyggnaden i sig skulle kunna verka som ett pedagogiskt verktyg. Jag valde även att göra en större byggnad för att inte skapa så många köldbryggor.





.
Uppdelning

Skolan är till största del strukturerad i en enda byggnad. Undantaget är musikdelen som fått sin nästan egna självständiga byggnad.

Man kan komma in till skolan genom två huvudingångar, en från Mälarhöjdens sida och en från Bredängs sida, som då blir genom skogen. Jag valde dessa ingångar just för att man från båda delarna skulle kunna mötas även symboliskt. Från Bredäng är musikrummen ens första möten, och från Mälarhöjden möter man biblioteket. Dessa placeringar kommer från vad jag själv skulle tycka är fint att mötas av först när jag kliver in i en skola. Det är på dessa sätt ajg visualiserat mig själv röra mig mot rummen, en taktik jag under projektet använt mig av.

Jag vill ge musikundervisningen en självständig del med en egen glänta med plats för en amfiteater. Här bildas ett eget rum i skollandskapet som kan verka som en lite mindre skolgård samt som en scen vid tillställningar och uppvisningar. Ljuset här är perfekt för just aktiviteter som dessa. Placerad bortom träden och med en omfamning för intimitet och trygghet.

Jag har valt att dela upp mina hemvister på två plan. Åk 1-3 och förskolan befinner sig på plan två, åk 4-6 på plan tre.

Taket är tänkt som en aktiv plats för både skolan och området. Jag skulle vilja se ett starkare samarbete mellan skolan och samhället, t.ex genom att man på samma sätt som den nya staden implementerar grönytefaktor.

Jag ville skapa en rörelse ner under jorden och leka med olika sätt att släppa in ljus.
Leveranser till köket sker vid den nordvästra kortsidan från Slättgårdsvägen. Jag har även  valt att placera varumottagningen intill, vid receptionen och vaktmästaren.

Leverans till träslöjd sker från Slättgårdsvägen och direkt till träslöjdssalen vid kullen.

Genom byggnaden rör sig en central spiraltrappa. Från taket och ner till källarplan. Den rör sig genom de allmänna ytorna av hemvistplanerna, ner till matsalen och slutligen till rörelse och aktivitetsplanet










 2019, Stockholm, Sweden